Barfotakids

En sida om barn som går barfota

En början

Var du ett barn som gick barfota på sommaren? Går dina barn barfota som du gjorde? Tycker du det var vanligare att gå barfota när du var barn? Har du växt upp med att det  inte var frågan om barnen gick barfota, utan hur mycket? Har du växt upp med att man egentligen inte hade några större anledningar än att det bara hörde till sommaren att barnen gick barfota? Vi är många som håller med om det.  I vilket fall som helst har vi svenskar nog fått en grundläggande uppfattning att en bra barndom är att få växa upp i en sörgårdsidyll och få gå barfota som ett bullerbybarn. Vi kan nog ta åt oss att det är nyttigt för barnen att gå barfota. Men det är svårt att se klart, svårt att fokusera. Det verkar vara en dimma mellan teori och praktik. Varför det kan man fråga sej.

En del är att vi får en mängd intryck hela tiden, vi har inte tid att sitta ner och tänka efter. Vi följer strömmen utan att fundera. En annan del är att vi nu möter en aggressiv marknadsföring. Den ena affären säljer  mer fantastiska coola skor  än den  andra och det kan va svårt som förälder att stå upp för det ursprungliga och naturliga nämligen att helt enkelt låta barnen gå barfota.

Varför barfota?

När barnet föds kontrollerar vi att barnets fötter är välskapta och att barnet har tio tår. Förhoppningsvis får barnets fötter en fri tid när barnet är riktigt litet. 98% av alla barn föds med friska fötter, men snart börjar vi trycka ner fötterna i skor. Alla barn föds med ett motstånd mot att ha skor, men vänjer sig mer eller mindre. Barnet upplever skor obehagligt. På vintern har man inget annat val än att ha skor ute, men barnet kan fortfarande va barfota inomhus. På sommaren ska man ge barnet rätt och uppmuntran att gå barfota så mycket som möjligt. Varför då kan man undra.

Räcker det inte med med att det är skönt och roligt att gå barfota? Det är skönt och bra att fötterna får frisk luft så barnen inte får fotsvett. Det är en känsloupplevelse att få känna olika underlag under fötterna. Fötter som växer ska inte ha skor som hindrar. Barnens fötter ska va formade av naturen och inte av skorna. Barn går ut fötterna, så fötterna blir bredare med mellanrum mellan tårna när de har gått barfota ett tag. Barn som går barfota får starkare och rörligare fötter. Man kan jämföra med att ha armarna gipsade hela tiden och se hur starka armar man har. Starka muskler i fötterna avlastar benen i foten. Rörliga fötter ger en bättre  balans. Barn föds plattfotade och behöver bygga upp muskulaturen i  fotvalven. Att gå barfota förebygger och motverkar nageltrång. Nageltrång orsakas bara till en del av hur man klipper tånaglarna, största delen orsakas av tryck från strumpor och skor. Man förebygger skavsår och blåsor.Cirkulationen ökar när barnen går barfota, inte bara i fötterna utan i benen också, ja i hela kroppen för allt hänger ihop. Barn ska inom rimliga gränser  tillåtas att gå barfota överallt. Barnen får bra massage under fötterna när de går barfota, de får naturens zonterapi.

Reflexzoner under fötterna som blir masserade

när barnen går barfota.

Skillnaden på fot på ett barn som alltid går barfota och ett barn som aldrig gör det. Bli inte för oroad för att ditt barn inte kan gå barfota alltid. Kroppen är förlåtande. Fötterna rättar till sej när barnet har gått barfota ett tag.

Genom att gå mycket barfota som barn får man en bra grund för friska fötter som vuxen.

Varför slösa bort sin barndoms somrar i skor när man kan gå barfota?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gör det inte ont i fötterna?

Det är jobbigt att det som är så roligt och nyttigt skall kännas så. Den första tiden när barnen börjar gå barfota på våren känns alla stenar och ojämnheter under fötterna. Det är en ny och ovan känsla i fötterna. Barnet blir öm och trött i fötterna på kvällen. Särskilt yngre barn behöver stöd och uppmuntran att fortsätta gå barfota under den ömma perioden. Riktigt små barn har kvar mycket underhudsfett i fötterna och känner inte så mycket. Ett äldre barn som brukar gå barfota på sommaren vet att ömheten i fötterna försvinner efter ett tag och man blir van att gå barfota. Små barfotapromenader är det bästa i början, att gå barfota i kvarteret eller området t.ex. Barnen kan börja med att va barfota på rasterna i skolan  och gå hem barfota från skolan. Koppla ihop den första tiden med något positivt, att gå barfota på en liten vårutflykt med picknick kanske? Att leka barfota? Bygg upp en positiv förväntan, t.ex. kan man säga till barnen  att när fötterna  har blivit  vana behöver de inte ha skor längre och de ska få lov att gå mer barfota. Barn som går mycket barfota får med tiden tjocka och tåliga fotsulor. Det känns som en evighet men snart kan barnet gå barfota hela dagen utan problem. Som man sa förr man kan börja gå barfota på riktigt.

 

Är det inte kallt?

Inte så där i allmänhet. Ofta dömer vi  barnen efter oss själva, men vi är kanske mer frusna av dålig cirkulation i kroppen. Förr gick barnen barfota bara det var plusgrader, men då domnar tårna lätt.Det är inte farligt att gå barfota när det är över 10plus och behagligt när det är 15.Det är ofta varmare på marken än i luften så man kan inte va så noga. När man rör på fötterna får man upp värmen. Små barn ska man hålla koll på, men äldre barn känner när det är för kallt. Jag tycker att kan man ha shorts kan man gå barfota, fast egentligen är fötterna mer härdade mot kyla än benen.

 

Sätt på en extra tröja om det är kyligt, det är dom inre organen som behöver mest värme.

Är det inte varmt?

En följdfråga blir naturligtvis om det inte är varmt att gå barfota? Först kan man väl säga att barnen går barfota just för att det är varmt. Låt barnen börja gå barfota så tidigt som möjligt och inte mitt i sommaren så är det inget problem. Barnens fötter vänjer sig gradvis till varmare underlag och fotsulorna blir härdade.  Det känns varmt, men inte för varmt. Annars är några tips när det är varmt att gå på de vita linjerna på gatan, att doppa fötterna i ett dike eller annan vattensamling eller att gå in i en affär, vid mjölken eller glassfrysen är det svalt.

Regn?

Kan barnen gå barfota om det regnar?

Ja, i ett sommarregn. Det är faktiskt i många fall att föredra. Det är mest praktiskt. Det är bättre att gå barfota när det regnar än att ha blöta skor. Fötterna torkar snabbt igen. Det är en speciell rolig upplevelse att gå barfota i regn.

Hur är det med fotsvamp?

Fotsvamp.

Fotsvamp kan spridas i offentliga lokaler, duschar, gymnastiksalar eller simhallar. Smittan trivs bäst i varma och fuktiga miljöer för att kunna utvecklas. Våta fötter i svettiga skor är en bra miljö, bara fötter i friska luften är en dålig miljö för smittan. Problemet är inte att barnen är barfota från början, utan tvärtom att de går för lite barfota. Fötterna hinner inte torka. När aktiviteterna är slut är det bästa att sommartid gå barfota hem.

 

 

Smutsen?

Ja, fötterna blir smutsigare när barnen går barfota. Man får acceptera att golvet och t.ex. lakanen blir smutsigare den delen av året som barnen går barfota ute och inne. Rädslan för smuts får inte ta bort glädjen med att gå barfota.Oftast blir barnens fötter bara dammiga, men det kan ju också bli mer smutsigt i bland. Låt barnet skölja fötterna på kvällen och skrubba fötterna ordentligt en gång i veckan.Bor man i villa eller radhus kan man låta barnen gå in genom grovköket, ha en rejäl entrématta som barnen kan rensa fötterna på. Är barnets fötter väldigt smutsiga kan de spola av med trädgårdsslangen eller bara kranen innan de går in. Eller kanske bara en spann med vatten och en borste utanför dörren? Eller helt enkelt gå i en vattenpöl. Förövrigt ska barn va ute så mycket som möjligt på sommaren och inte springa in hela tiden.

Bra idé från Nya zealand, en vattenkran vid ingången till skolan.

Skolan?

Kan man verkligen låta barnen gå barfota till skolan?

Ja, förr gick ju barnen barfota till skolan och inte bara för så länge sen. Många i dagens föräldrageneration hade en barndom där dom gick barfota jämnt, också till skolan. Det finns i och för sej skolor på landet och vid kusterna där barnen fortfarande går barfota till skolan, men det har blivit mer ovanligt. Det är synd för det är där barnen tillbringar så mycket tid. Dom flesta skolor har ju ett skoförbud inomhus så det är ju egentligen ingen större skillnad om barnen kommer barfota till skolan från början.  Frågan gäller lika mycket dagis och fritids. När barnen börjar bli vana att gå barfota kan man skicka i väg dom barfota dit dom ska. Det är lika viktigt för föräldrar som lärare och personal att uppmuntra barnen att gå barfota.

Frågan är också vad man gör vid utflykter och studiebesök?

 Man kan låta barnen gå barfota mer än man tror, ha det som utgångsläge. Många aktiviteter utanför skolan är utomhusaktiviter. Annars beror det på. Vid ett studiebesök på soptippen är det ingen bra idé, ska barnen till badplatsen eller en skogsutflykt är det bara bra.

Låt barnen va barfota på idrotten i skolan året runt, undantag gör man så klart vid vintersportdagar och t.ex på skridskobanan. Var inte rädd att låta barnen springa barfota också, det är en rolig upplevelse, det stärker fötterna, det utvecklar motoriken och barnen kan många gånger göra ett bättre resultet för dom får bättre kontroll över fötterna.  På lektioner på morgonen kan det ibland va kyligt på marken men  det är inte farligt, kommer barnen bara igång med aktiviteterna så får dom igång cirkulationen i fötterna.

 

Äldre barn

 

Det är ju mest diskussioner om småbarn, så man kan ju undra hur det är med äldre barn. Ja, det är bra att gå barfota även för äldre barn. Fötterna växer fortfarande på äldre barn, men själva utvecklingen minskar. Alla anledningar eller positiva effekter med att gå barfota gäller lika mycket för äldre barn. Ett äldre barn som har växt upp med att gå barfota på sommaren har erfarenheten, så man behöver inte som förälder bry sej om det praktiska. När man kommer till tonåringar kan det va svårare för föräldrarna. Tonåringar tycker om och vill gå barfota på samma sätt som ett yngre barn, men alla hormonförändrinar i kroppen gör att dom ibland känner sej blyga. Det går i perioder och som förälder blir man inte riktigt klok på vad som gäller.  Ett barn som tidigare år utan tvekan har gått barfota i affären när ni handlar, kan som tonåring bli osäker och få för sig att deras fötter är för stora, för små, har för långa tår eller vad som helst. Som tonåring kan man känna sig osäker om man är stor eller liten. Som tonåring kan man fundera på om man kan gå barfota som man gjorde när man var liten eller är det barnsligt. Samtidigt tycker en tonåring som har växt upp med att gå barfota  att barfotagång hör till sommaren för barn och kan se sej som en förebild för yngre barn, tonåringen kan stötta och dela med sej av sin erfarenhet. Man vill som tonåring bli en egen individ men samtidigt tillhöra en grupp. Hur gör kompisarna? Går andra barn i området i samma ålder barfota? Går barnets syskon eller kanske kusiner barfota? Det är en svår balansgång som förälder att stödja och uppmuntra utan att lägga sej i för mycket. Som förälder ska man ta tag i problemen när de kommer , men inte ta ut i förväg. Det är så olika, en del tonåringar är väldigt blyga andra går barfota utan att tänka på det.

I stan?

Många är oroliga att låta barnen gå barfota i stan. Samtidigt bor många svenskar i stan, så då är det väl bättre att lära barnen? Vad menar man med stan? Är det villaområden, bostadsområden? Troligen menar man mest centrum? Jag tycker inte man ska förbjuda barnen att gå barfota i stan, man kommer långt med uppmärksamhet, försiktighet och erfarenhet. Håller man sej till trottoarer och gångbanor och ser sej för är det ingen fara,bland buskar där man inte ser ska man va försiktig det kan finnas saker slängda.

Annars skiljer sej egentligen inte städer från samhällen och byar.

Skador?

 

Många är oroliga att barnen ska skada fötterna när dom går barfota. Föräldrarnas oro smittar av sej på barnen. Ja, barnen kan skada sej, samtidigt är det skadligt att ha skor också. Oron är större än de verkliga riskerna. De positiva effekterna av att gå barfota uppväger riskerna. Barnen har hela tiden en risk att skada sej, men varför lyfta ut  barnens fötter ur sammanhanget?

Det är som att cykla, i början är vi nybörjare och har större risk att köra omkull och skada oss, sedan får vi mer erfarenhet och riskerna minskar, snart cyklar vi utan att tänka så mycket på det. Förbjuder vi barnen att cykla om dom kör omkull eller uppmuntrar vi dom att hoppa upp på sadeln igen och lära sej? På samma sätt ska vi inte förbjuda barnen att gå barfota för att vi har en oro att de ska skada sej, utan vi måste låta dom lära sej.

Hur stora är då riskerna och hur stora skador får man då? Barnen kan tappa saker på fötterna, dom kan riva sej på buskar, dom kan stöta i tårna i saker. Visst, otrevligt men oftast inte allvarligt. Men mest är det väl en oro för att barnen ska trampa på saker? Det kan hända. Riskerna att fötterna skadas av att trampa på saker är störst i början, när barnen går barfota blir fotsulorna hårda mot det mesta.

 

Men mitt barn vill inte

Barnet vill inte gå barfota. Ska man tvinga?

Barn vill av naturen gå barfota. Det känns rätt helt enkelt. En ovilja att gå barfota, betyder ofta att barnet känner sej osäker. Det är inte frågan om att tvinga, det handlar om att uppmuntra. Det är lätt i teorin, men inte alltid lika lätt i verkligheten.

Det är ingen tävling om vems barn som går mest barfota. Det är en egen utveckling. En del har lättare än andra. Tänk positivt. Lite barfota är bättre än inget och kan bli mer. Man kan börja t. ex med att barnet går barfota i bostadsområdet eller i byn. Barnet kan gå barfota på semestern, på campingen eller vid sommarstugan.

Ibland behöver man som förälder va en förebild också.Ta ditt barn i handen och visa vägen.

Alltså inte tvinga, men ska man belöna? Ska barn ha nåt för att göra som föräldrarna säger? Det finns barn som får belöning för att inte äta godis t.ex. Är det ett sätt du brukar använda så ser inte jag något problem. Men det får va lite utmaning, att barnet går barfota en vecka minst. Man kan ha en viss tid som utmaning, eller så kan belöningen öka ju mer barnet går barfota. Det kan va lättare för vissa barn att anta en utmaning och känna glädje när man klarar det.

 

Barn i andra länder

Har du tänkt på hur många barn i världen som går barfota? Det är klart att för de flesta är det av en ekonomisk nödvändighet. Men det finns andra barn som går barfota av tradition, bekvämlighet eller kanske klimat. Varför ska vi va sämre, kan dom så kan våra barn. Eller?

På Nya zealand går barnen barfota hela sommaren, till skolan och överallt annars.  Det är helt enkelt en tradition. Man vill ha en lite mer avslappad stil helt enkelt. Barnen går barfota lika mycket som barn gjorde i de länder i europa som deras förfäder emigrerade från. Det finns en viss inspiration från asien och från ursprungsbefolkningen också. 

Att gå barfota är en del av deras skoluniform.

Även i Sydafrika går barnen barfota hela sommaren.

Barnen i Amishfolket i USA går barfota hela sommaren som man gjort i alla tider.

Barnen i Schweiz, speciellt i alperna håller på traditionen att gå barfota.

Barnen förr

Det är ingen ny idé, tänk att barn har gått barfota på stenåldern och vikingatiden så är det inte nåt konstigt med den tid vi lever i? Ska inte vi som har växt upp med att gå barfota föra traditionen vidare till nästa generation?

Förr gick de flesta barn på landet och många barn i stan barfota under den varma delen av året. Det kanske din morfar eller farmor gjorde? Alla mina äldre släktingar gick barfota så mycket som möjligt. Man ville inte slita på sitt enda par skor. Man hade helt logiskt skor för att skydda fötterna mot kylan på vintern, men såg inget behov av skor på sommaren. Ska vi lämna detta i tankarna som en tid med bara fattigdom och elände eller kan vi lära oss någonting? Det är inte roligt att va fattig, men om dina syskon och kompisar också går barfota känns det inte så hemskt. Kanske finns det mer att veta om denna tid? Kanske kan man se det som förebilder?

Barnen längtade efter att det skulle bli vår så de fick ta av skorna och börja gå barfota. Det var skönt att ha fötterna i friska luften. Det var skönt att få röra på tårna och känna gräset kittla fötterna. Det var skönt att få känna olika underlag under fötterna. Det var mest praktiskt att gå barfota i jordbruksarbetet. Barnen förr hade starka och friska fötter. Var barnen än skulle gick dom barfota. All barfotagång på skogstigar, i naturen, på fälten och på grusvägar gav barnens fötter en ordentlig massage. Barnen förr fick snabbt fotsulor som läder och kunde gå  barfota överallt utan besvär.

En del barn skickades på  kollo under hela sommarlovet. Man hade som regel att barnen skulle gå barfota alltid och överallt. Man ansåg att det var bra för fötterna.

Vad rör det här oss andra?

Är dina barn vuxna, har du inga barn eller är du kanske själv ett barn? Det viktigaste är att man stödjer idén att låta barn gå barfota. Man kan stödja på det sätt man själv är bäst på. Man kan stödja i tal och skrift. Man kan va aktiv på internet och söka information och på så sätt få kunskap och man kan också  medverka i de forum som passar. Arbetar man med barn kan man propagera för att låta barnen va barfota. Man kan stödja föräldrar med barfota barn. Det är också bra att stödja genom att va en förebild för barnen och släppa på blygheten och själv gå barfota.

För alla?

Varför skriver jag bara om barn? Har jag glömt att det är bra för alla människor att gå barfota.

Nej tvärtom, jag tycker alla kan gå barfota. Det är bara så att vuxna kan göra sina egna val, men barn behöver ibland någon som för deras talan.